Nya Karolinska
Här är bilder från rummet på akuten NKS där Molly, nyopererad och i behov av regelbunden smärtlindring, låg från 19:30 till 02:30 natten mot onsdagen 19 april - alltså i 7 timmar. Vi fick tjata om smärtlindring så tillslut fick hon det vid 23:00. Vid midnatt fick hon andra matningen sedan operationen. Vid 03 kom vi upp till en avdelning. (Dock inte onkologen för där var det platsbrist.) Då var vi helt slut i kropp och själ. Vi hade varit vakna i nästan ett dygn. Vid 07:00 vad det dags att vakna för personalen skulle göra en Bladder Scan dvs kolla hur mycket urin Molly hade i urinblåsan. Hon hade 60ml så det bestämdes att fastan skulle fortsätta tills de visste om hon kunde kissa på egen hand eller ej men de kopplade inte på något dropp och hon fick heller inte äta. Vid kl 9 pekade Molly på muggen och sa "Vatten". Hon var törstig men personalen gjorde inget. Hon fick heller inte någon smärtlindring och personalen skyllde på att de inte hade någon ordination och läkaren stod och opererade så de fick inte tag på honom. Det här är alltså Nya Karolinska vi pratar om och ett barn med cancer som förlorat sitt öga. Andra barn som genomgått samma operation fick tung smärtlindring under första dygnet men Molly fick bara smärtlindring vid 2 tillfällen under första dygnet. Sedan dröjde det ända till 13:30 innan de fixade fram alvedon till henne och det var nog en halvtimme innan detta som de tillslut kopplade på dropp. Men jag fick kämpa med näbbar och klor för att hon skulle få smärtlindring. Personalen var arrogant och märkbart irriterad när man försökte stå på sig för Mollys skull. Nu i efterhand är det svårt att förlåta personalen samt att förstå hur ett nytt och modernt sjukhus som NKS kan behandla barn så här. Molly förtjänade bättre. Det här var så ovärdigt. Vi kommer att anmäla sjukhuset för vad de gjorde mot Molly. Operationen och komplikationen efter var tillräckligt jobbig för oss utan att de skulle göra det ännu värre. Detta får vi bära med oss för all framtid.
Trots att det nu har gått 3 månader sedan händelsen så får jag fortfarande ångest bara av att titta på bilderna.
